Välkommen kraftsamling, men mål och styrning saknas

Den 17 maj överlämnade de fyra myndigheterna Vinnova, PTS, DIGG och Vetenskapsrådet sin slutrapport på regeringsuppdraget att föreslå utformning och genomförande av ett strategiskt program för att möta och leda i den digitala strukturomvandlingen. Ett uppdrag som myndigheterna kallar kraftsamlingsuppdraget. 

I rapporten konstaterar myndigheterna att andra länder, som Tyskland, Finland och Frankrike, gör kraftfulla satsningar på digitalisering och att även Sverige, precis som vi på IT&Telekomföretagen har framhållit, behöver göra detsamma om vi ska ha en chans att konkurrera globalt.  Författarna lyfter fram fyra områden som inledningsvis ska utgöra programmet

  • Digitalisering för grön omställning och social hållbarhet
  • Avancerad digitalisering
  • Digital infrastruktur och data
  • Digital kompetens och mognad

Myndigheterna skriver att programmet ska genomföras i form av samverkande delprogram med olika huvudfokus och med olika typer av insatser och att delprogrammen ska utvecklas över tid. Totalt föreslår författarna att det offentliga ska satsa 5,5 miljarder kronor per år från 2024.

IT&Telekomföretagen välkomnar förslaget om en uthållig kraftsamling i bred samverkan mellan bl.a. näringsliv och offentlig sektor. Men för att säkerställa att alla drar åt samma håll och att resurserna satsas rätt, så krävs en tydlig målbild av vad som ska uppnås och tydliga och mätbara mål som kan realiseras. Vidare behövs tydlighet kring programmets styrning, mandat och tidplan. Kraftsamlingen riskerar annars att bli ett kraftfullt slag i luften där ingen har taktpinnen och alla gör vad de vill. Inte minst för alla de företag som vill bidra så behöver det vara tydligt vem som ansvarar för vad och hur beslut tas. Programmet måste självklart också kunna följas upp och utvärderas.

I rapporten saknas detta. Istället föreslås att ett myndighetsgemensamt programkansli inrättas. Vi tycker att det är viktigt att man först landar i vad som ska uppnås och hur det ska säkerställas innan man går in på formerna och resurserna för att bilda ett kansli. Vi ser en risk att ett kansli kan komplicera arbetet och blir ytterligare en aktör med oklart uppdrag och mandat som det är svårt för marknadens aktörer att förhålla sig till.  Det finns redan idag etablerade samverkansformer för myndigheter utan att kanslier behöver tillskapas. Vi efterlyser även en tydlig beskrivning av hur den faktiska samverkan med samhället i övrigt – inte minst med näringslivet – ska gå till så att fokus blir på realisering, dvs verklig implementering och omvandling, snarare än på studier, analys och policy.

Sverige står idag inför många samhällsutmaningar där vi behöver ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Det krävs rätt förutsättningar och att rätt politiska beslut också fattas. Omställningen mot en hållbar digital strukturomvandling har redan påbörjats och Sverige behöver här växla upp sitt arbete. I rapporten konstateras att de senaste 20 åren har ett antal IT- och digitaliseringssatsningar initierats. Många har dock varit kortlivade och fragmenterade och seriöst arbete har därmed gått förlorat. För att kunna skapa rätt förutsättningar och upprätthålla svensk konkurrenskraft krävs ledarskap och ett samlat grepp om digitaliseringen med konkreta insatser som stöds av näringslivet. Det är här en kraftsamling för digitaliseringen bör börja. Men för att det ska kunna ske behöver det finnas en tydlig politisk ambition och vilja! Det räcker inte att delegera till myndigheter utan inriktning och tydliga mandat.

Christina Ramm-Ericson
Näringspolitisk chef, IT&Telekomföretagen