Fryst molntjänstmarknad – en kostsam affär för skattebetalarna

Publicerad i Computer Sweden – IDG 29 oktober 2020

En av de starkaste digitaliseringstrenderna, som också är en förutsättning för många andra digitala tjänster och innovationer, är användandet av molntjänster. Allt fler väljer idag molntjänster för att öka sin effektivitet, säkerhet och kundservice. Stora vinster uppstår när användare delar resurser istället för att var och en behöver investera i egna servrar, IT-kunnig personal och annan nödvändig infrastruktur.

I Sverige har den offentliga marknaden för molntjänster beklagligt nog stått still sedan 2018. Bakgrunden är juridiska oklarheter kring när en sekretessbelagd uppgift är att anses som röjd. Det är en komplex fråga med många legala, tekniska och även politiska bottnar. Lagstiftningen ger inte entydiga besked och avgörande delar har inte prövats i domstol. Det har lett till en emellanåt polariserad debatt där aktörer gör olika tolkningar om hur och till vem som offentlig sektor kan outsourca sin IT-drift.

Det faktum att Sverige hamnar på plats 14 av 36 i EU-kommissionens senaste ranking av digitaliseringen av offentlig förvaltning i Europa visar att det finns en stor potential till förbättring. Utan tillgång till en molninfrastruktur blir det dyrare och svårare att utveckla smarta digitala samhällstjänster. Att regeringen förra året tillsatte en utredning för att kartlägga de rättsliga förutsättningarna för säker och effektiv IT-drift är därför positivt.

Mer olyckligt är att utredningen dras med förseningar. Att det osäkra rättsläget har ett pris är de flesta eniga om. Men går kostnaden att uppskatta? IT&Telekomföretagen bad analysföretaget Radar att undersöka vad låsningen på den offentliga molntjänstmarknaden kostar. Vi fann följande:

  • Svensk offentlig sektor har en låg effektivitetsgrad i egna datacenter. De skal- och kostnadsfördelar som finns i molntjänster nyttjas inte fullt ut. Det genomsnittliga nyttjandet av egna datacenter ligger på endast cirka 12 procent inom offentlig sektor. Denna ineffektivitet innebär stora kostnader för kapacitet som ej används.
  • Låsningen har hittills kostat offentlig sektor ca 4,6 miljarder kronor. Hösten 2018 publicerade det offentliga samverkansprogrammet eSam ett rättsligt uttalande där outsourcing till utomeuropeiska molntjänstleverantörer ifrågasattes. Uttalandet är omtvistat och ledde till stor osäkerhet på marknaden. Vår analys visar att uteblivna molntjänstinvesteringar medfört förlorade effektiviseringsvinster i offentlig sektor på cirka 15 procent från 2018 fram till idag. Det motsvarar cirka 4,6 miljarder kronor. I våra nordiska grannländer har det inte funnits samma låsningar. Och varken där eller i privat sektor återfinns heller motsvarande uteblivna effektiviseringsvinster.
  • Fortsatt rättslig osäkerhet kan kosta offentlig sektor ytterligare drygt 1,1 miljarder kronor per halvår. Utifrån de konstaterade uteblivna effektiviseringsvinsterna mellan 2018 och fram till idag, är vår uppskattning att uteblivna molntjänstinvesteringar kan komma att kosta offentlig sektor ytterligare 1,1 miljarder kronor per halvår – så länge som den rättsliga osäkerheten kvarstår.

Detta slöseri med skattemedel kan undvikas genom tydligare leverantörsvillkor, så att offentlig sektor till fullo kan dra nytta av de digitala tjänster som marknaden erbjuder. Att IT-driftsutredningen levererar tydliga och användbara lagförslag, som möjliggör kostnadseffektiva, innovativa och säkra marknadslösningar, är därför absolut nödvändigt. Dessutom måste den fortsatta beredningen av förslagen prioriteras och hanteras skyndsamt i såväl Regeringskansliet som i riksdagen. För var dag som går ökar nämligen kostnaden för skattebetalarna.

Åsa Zetterberg, förbundsdirektör, IT&Telekomföretagen
Hans Werner, vd, Radar Ecosystem Specialists