Osynlig AI styr redan mycket i din vardag

Framtidens teknik är redan här. Appar, sociala plattformar och sökmotorer har AI-komponenter utan att du som användare märker det. Jonas Andersson Schwarz är docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola och vetenskaplig rådgivare på tankesmedjan Fores. Den 18 februari deltar han vid IT&Telekomföretagens tankesmedja THINK AI.

Du är forskare i medie- och kommunikationsvetenskap. Vad pratas det mest om inom ditt område just nu?

Jag brukar säga att det aldrig varit mer spännande att studera medier än i detta nu! Digitaliseringen gör ju dels att allt möjligt förmedlas genom till exempel, ljud och bild och dels att alla möjliga aspekter av mänskligt liv skapar spår av data som kan mätas och bidra till nya former av styrning.

Hur kommer det sig att så många av de tjänster vi redan använder idag, exempelvis sökmotorer, appar sociala nätverk, inte alls associeras till AI?

När forskare pratar om AI har vi en rätt snäv definition: Det är inte självständiga robotar och superdatorer likt HAL i filmen 2001 som dagens AI handlar om. Snarare handlar det om snävt avgränsade uppgifter som utförs automatiskt och där processerna blir självlärande: Bild-, röst- och textigenkänning, koordinering av industriella processer, trafik, ekonomisk redovisning, och så vidare.

Många appar, sociala plattformar och sökmotorer har redan AI-komponenter ”under huven” utan att du som användare kanske märker det. Många av lösningarna integreras sömlöst i användarupplevelser och fungerar nästan som magi, ta ansiktsigenkänning som exempel. Samtidigt finns hisnande risker. Ansiktsigenkänning är så pass revolutionerande att flera forskare förordar att denna teknik kanske bör förbjudas eller klassas som militär utrustning.

Varför behövs THINK AI?

Inom näringslivet finns många framsynta föreställningar om vad AI är och hur den snabba teknikutvecklingen ställer krav på omställning, på flera fronter. Vi i Sverige kanske inte kan ligga i den globala tätgruppen för grundforskningen inom AI, men vi har väldigt goda möjligheter att leda inom de samhälleliga implementeringarna av AI.

Här bör vi ta fasta på de starka demokratiska värden som svenska varianter av AI kan erbjuda: ekologisk och social hållbarhet, tillitsfullt och ansvarsfullt bruk, möjlighetsskapande och innovationsvänlig utveckling.

Vi bör inte sticka under stol med att olika yrken kommer att utmanas och förändras. Inslagen av AI kommer att öka, ofta rör det sig om beslutsstöd. Vi bör utforma system så att det alltid finns möjlighet till en ”human in the loop” – så att professioner inte blir överkörda av icketransparenta beslut tagna enbart av en dator.

Vi behöver dessutom etablera en realistisk ”förväntningshorisont” där utmaningarna och begränsningarna med AI görs tydliga. Tekniken har kommit förträffligt långt inom vissa avgränsade områden, men är samtidigt ingen ”silver bullet” som kommer att vara tillämpbar på precis alla områden.