Snabbt bredband för sysselsättning och tillväxt i hela Sverige

Sverige har kommit långt i utbyggnaden av bredband. Det skapar goda förutsättningar för en stark position när vi går in i den digitala eran. Det ger en bra grund för näringslivets utveckling och för tillväxt. Det är viktigt för samhället i stort, men för landsbygden är det en nödvändighet.

Just nu byggs det modern, digital bredbandsinfrastruktur i olika delar av landet. Det sker stora investeringar vilket skapar arbetstillfällen, högre anslutningsgrad och ger individer och företag tillgång till ett allt större digitalt utbud. Det viktigaste med den moderna infrastrukturen är att den ger oss tillträde till ett digitalt samhälle som kan skapa nya företag, tillväxt, bättre och mer kostnadseffektiva privata och offentliga tjänster. IT&Telekomföretagen och många andra har påtalat att bredband måste betraktas som en infrastruktur lika viktig som vägar, järnvägar och elnät. Vi är inte där än.

Under perioden 2014–2018 har staten avsatt cirka fem miljarder kronor till bredbandsstöd. Det har varit ett värdefullt tillskott när marknadens aktörer tagit sig an de mer utmanande anslutningarna på landsbygden. Men det kan samtidigt ställas i relation till den infrastruktursatsning av vägar, järnvägar och sjöfart som regeringen presenterade under 2018 på totalt 700 miljarder kronor under tio år.

Effekterna av digitalisering

De positiva effekterna av bredband växer med tiden, de växer dessutom ju fler som har tillgång till dem och ju färre som är utan. Utmaningen för bredbandsutbyggnad på landsbygden är att de längsta och mest avlägsna anslutningarna är de mest kostsamma. Samtidigt är det de som har mest att vinna på dem.

Snabbt bredband är också helt avgörande för att kunna utveckla och få del av den framtida offentliga servicen. Nyttoeffekterna med bredband är långsiktiga för samhället och det offentliga måste fatta beslut därefter. Det är lätt att förstå den direkta positiva effekten av bredband. Det vill säga i utbyggnadsfasen när företag planerar, anlägger och köper utrustning och fler och fler slutkunder ansluter sig. Den indirekta effekten av utbyggnaden tillkommer när det digitala tjänsteutbudet utnyttjas av fler. Det vill säga bredbandsanslutningen tas i drift och fler konsumerar tjänsterna. Den så kallade inducerande effekten uppstår när tillgången till nya tjänster skapar nya möjligheter och behov som i sin tur påverkar beteendet och hela samhället. Det här är den verkligt intressanta fasen och det är här den stora nyttoeffekten finns, men då måste alla vara med.

Effekterna av digitalisering
Källa: Bredbandsforum och A-focus

 

Landsbygden hindras att följa med in i den digitala tidsåldern

De nationella bredbandsmålen tar inte tillräcklig hänsyn till landsbygden och kan medföra att nödvändiga insatser uteblir. Vi är mitt i en samhällsförändring, men många kan inte följa med. En stor del av samhället är kvar i gammal teknik som är på väg att fasas ut och om den moderna tekniken inte finns på plats är risken stor att många får nöja sig med sämre alternativ, till och med sämre än vad de har idag. Antingen måste samhället hålla kvar vid mindre utvecklade digitala lösningar och analoga alternativ med styckkostnader som blir allt högre ju färre slutanvändare eller också måste samhället acceptera en försämrad service på landsbygden. Det medför kostsamma konsekvenser.

Alla ska med

IT&Telekomföretagen är övertygade om att det är ”Alla ska med” som gäller och att insatserna behöver stärkas därefter. Det behövs en resultatinriktad plan och ett agerande för en snabbare bredbandsutbyggnad till alla.

Regeringens mål om att 95 procent av hushållen och företagen ska ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020 kan nås om tätbebyggt område når 100 procent och glesbyggt område endast 46 procent. Regeringen har ett kompletterande mål om att 98 procent ska ha tillgång till 1 Gbit/s år 2025, men med det menas inte anslutning av fastigheten utan bredband i närheten, så kallad homes passed. Det kan nås med en utbyggnad till 78 procent i glesbyggt område, homes passed.

Regeringens mål missgynnar landsbygden

Båda målen ter sig bra ur ett nationellt perspektiv men missgynnar landsbygden på ett oacceptabelt sätt. Kommuner och regioner har satt upp egna lokala mål som i de flesta fall motsvarar eller överstiger de nationella målen. Den högre ambitionsnivån är vi glada över, bredband med höga hastigheter är helt avgörande för en gynnsam samhällsutveckling. Den här utbyggnaden kommer dock inte att kunna ske om inte det offentliga och det privata börjar samarbeta.

En delad utmaning framför oss

Marknadens aktörer tar ett stort ansvar för den fortsatta utbyggnaden. Det offentliga måste ge dem de bästa förutsättningarna när utbyggnaden är särskilt utmanande.

Landsbygden behöver betraktas som en delad utmaning. Idag når vi ut med snabbt bredband till åtta av tio hushåll och företag, ur ett nationellt perspektiv är det en hög andel. Tyvärr ser det inte så i hela landet, enligt PTS kartläggning har bara fyra av tio på landsbygden snabbt bredband.

Landsbygden en av de största utmaningarna för digitaliseringen av Sverige

De kommande investeringsbehoven på landsbygden är större än det som hittills har investerats. Antalet som är kvar att ansluta är fler än de som har och nu handlar det om de mesta avlägsna och därmed de mest kostsamma anslutningarna. I juni 2018 lyfte OECD fram utbyggnaden på landsbygden som en av de största utmaningarna för Sveriges digitalisering.

En tidig avreglerad telekommarknad med högt konkurrenstryck har bidragit till omfattande investeringar av marknadens aktörer under många år. Marknadens aktörer, inklusive stadsnäten, har investerat cirka 54 miljarder kronor i utbyggnad av fast infrastruktur under de senaste sex åren. Genom nya arbetsformer, samarbeten och nya affärsmodeller har fler och fler områden blivit möjliga investeringsobjekt. Främjande insatser från nationella aktörer som Bredbandsforum och PTS har bidragit till en stimulerande konkurrenssituation och till att regioner och kommuner fått ett allt större engagemang. Bredbandsstöd och regionala bredbandskoordinatorer har också bidragit.

Det offentligas bidrag för ett inkluderande smart samhälle och fortsatt bredbandsutbyggnad måste öka

Under perioden 2014–2018 har staten avsatt cirka fem miljarder kronor genom lokala och regionala bredbandsstöd. De statliga bidragen finansierar utbyggnaden till 40–60 procent, i genomsnitt 50 procent, vilket betyder att befintliga stöd bidrar till investeringar på cirka 10 miljarder kronor. Med ett antagande om en genomsnittlig anslutningskostnad på 50 000 kronor bidrar stöden till ungefär 200 000 anslutningar i glesbyggda områden, när det är färdigbyggt. Fler än det dubbla kvarstår dock på landsbygden. För oss är det tydligt att det offentligas bidrag för ett inkluderande smart samhälle och fortsatt bredbandsutbyggnad måste öka.

42 miljarder saknas

Våra beräkningar visar att fiber till alla som idag saknar 100 Mbit/s skulle kosta cirka 42 miljarder kronor, 21 miljarder kronor av dessa behövs på landsbygden. Givet likvärdig situation som i tidigare stödprogram kan utbyggnaden i tätorten tas om hand av marknads-krafterna, dessutom byggs cirka 20–25 procent av landsbygden utan stöd. Den stödfinansierade utbyggnaden har hittills skett med en fördelning på i genomsnitt 50/50 mellan offentlig och privat finansiering.

Fördelning investeringsbehov
Källa: A-focus

Vad kan bredband innebära – fem kommuner som exempel

För många kommuner är bredband i glesbygd ett antingen eller för framtiden. För att belysa konsekvenserna har vi applicerat våra  schabloner på fem kommuner:

Gnesta kommun

  • Bredband utbyggt i hela kommunen kan ge ytterligare skatteintäkter på 32 miljoner kronor årligen och 40–50 personer ytterligare i sysselsättning.
  • En utbyggnad till alla i Gnestas glesbygd upp-skattas kosta 70–90 miljoner kronor.

Bergs kommun

  • Bredband utbyggt i hela kommunen kan ge ytterligare skatteintäkter på 20 miljoner kronor årligen och ytterligare 50–60 i sysselsättning.
  • En utbyggnad till alla i Bergs glesbygd uppskattas kosta 60–80 miljoner kronor.

 Hörby kommun

  • Bredband utbyggt i hela kommunen kan ge ytterligare skatteintäkter på 50 miljoner kronor årligen och ytterligare 100 personer i sysselsättning.
  • En utbyggnad till alla i Hörby kommuns glesbygd uppskattas kosta 110–120 miljoner kronor.

Nordanstigs kommun

  • Bredband utbyggt i hela kommunen kan ge ytterligare skatteintäkt på 34 miljoner kronor årligen och ytterligare 60–70 personer i sysselsättning.
  • En utbyggnad till alla i Nordanstig kommuns glesbygd uppskattas kosta 75–90 miljoner kronor.

Uppsala kommun

  • Bredband utbyggt i hela kommunen kan ge ytterligare skatteintäkter på 160 miljoner kronor årligen och ytterligare nästan 400 personer i sysselsättning.
  • En utbyggnad till alla i Uppsala kommuns glesbygd uppskattas kosta 270–290 miljoner kronor.

 

Läs och ladda ner

IT&Telekomföretagens beräkningar visar att Sverige går miste om ca 28 000 nya arbetstillfällen och 11,5 miljarder kronor i ytterligare skatteintäkter om inte landsbygden också är uppkopplade med snabbt bredband. Samtidigt behövs investeringar på 42 ,miljarder kronor, varav 21 miljarder behövs på landsbygden.

Fakta:
Rapporten är framtagen på initiativ av IT&Telekomföretagen av A-focus, ett svenskt oberoende konsult- och analysföretag med inriktning på bredband och digitalisering. Fakta- och beräkningshänvisningar finns i rapporten.