”Säg nej till extra skatt på digitala företag”

Sverige behöver stå på sig och säga nej till alla former av extrabeskattning av digitala företag, skriver Anne-Marie Fransson och Pär Nygårds på IT&Telekomföretagen.

Framväxten av nya digitala företag i Sverige hotas om dessa drabbas av särskilda skatter. Att istället omfamna och acceptera den oundvikliga digitala strukturomvandling som nu äger rum är oerhört viktigt, inte bara för Sverige utan även för EU.

På förra veckans finansministermöte stoppades såväl EU-kommissionens förslag om skatt på digitala företag, som de nya kompromissförslag som lanserades i sista minuten. Sverige röstade emot med motiveringen att denna typ av stora förändringar av skattesystemet måste avgöras på internationell nivå.

Sveriges position i EU-förhandlingarna är bra men det finns god anledning att hålla ett vaksamt öga på frågan. Det finns fortfarande de som vill införa särskilda skatter på digitala företag, och fördröja den digitala transformation som på sikt kommer att omfatta alla företag. Det är inte bara dåligt i sak, en särskild skatt på digitala företag med förändrade beskattningsprinciper innebär också att skatteintäkter för små och exportberoende länder som Sverige skulle minska.

Allt handlar om var skatten betalas. De flesta är överens om att bolagsskatt ska betalas där värdet skapas, men det har visat sig vara en tvistefråga. Frankrike och EU-kommissionen menar att vinst uppstår i samband med försäljning, men dagens skattesystem bygger på att den beskattningsbara vinsten uppstår där produkten utvecklas, där huvudkontor och utvecklingsavdelningar finns och där varumärken administreras – helt enkelt där kostnaderna finns för att ta fram produkten.

För Sverige och andra länder som är beroende av en stor exportindustri skulle en modell där vinsten anses uppstå vid försäljning och inte vid produktion innebära att en stor del av bolagsskattebasen försvinner.

Värdet av exempelvis en lastbil skapas naturligtvis i flera led men att hävda att vinsten uppstår när bilen startas och inte där den ritas, konstrueras och produceras är lika fel som att hävda att en tidning först får ett värde när den köps. Alla de som medverkar till att ta fram tidningen skapar värde, från redaktionen till tryckpress eller serverhall. Att detta skulle beskattas olika om tidningen sedan säljs digitalt eller på papper är inte rimligt. Även för digitala företag skapas värdet alltså där tjänsten utvecklas.

Vidare motiveras en extra skatt för digitala företag med en felaktig föreställning om att de i dag skulle betala mindre skatt än vanliga bolag. En ny studie från Copenhagen Economics visar att den effektiva bolagsskatten för internationellt verksamma traditionella storföretag under perioden 2012 till 2016 var 28 procent medan internetföretag betalade 29 procent. En orsak till detta är att internetföretag är mindre belånade än traditionella företag och således har mindre ränteavdrag.

Nya digitala tjänster underlättar livet för oss på många olika sätt och de höjer produktiviteten i företagen. Det är något vi självklart bör bejaka och inte straffbeskatta. Sverige och andra exportberoende länder behöver därför fortsatt stå på sig när det gäller att säga nej till alla former av extrabeskattning av digitala företag. Att införa särskilda skatteregler för vissa företag vore direkt skadligt för såväl Sverige som EU.

Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör, IT&Telekomföretagen

Pär Nygårds, näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen