Regeringskaoset slår mot yrkes­utbildningarna

Yrkeshögskolans expansion är hotad. Minst 250 miljoner kronor fryser inne om riksdagen klubbar förslaget till statsbudget för 2019. Pengarna skulle ha gått till hett eftertraktade yrkesinriktade utbildningar. 11 000 yrkeshögskoleplatser riskerar att försvinna, skriver IT&Telekomföretagens näringspolitiske expert Fredrik von Essen och andra representanter från näringslivets branscher på debattplats i dagens SvD.

Det råder stor brist på arbetskraft med kvalificerad yrkeskompetens. Varje dag kommer rapporter om branscher med akut brist på medarbetare. Yrkeshögskolan har en given och viktig roll i att möta detta. Men i övergångsregeringens budgetförslag saknas pengar till tidigare aviserade utbyggnad av utbildningsplatser. Det innebär att företagen inte kan växa och skapa fler arbetstillfällen – något som slår mot Sveriges välstånd.

Detta är inte övergångsregeringens fel. De måste agera utifrån förutsättningarna som konstitutionen medger och presenterar därför en avskalad budget utan partipolitisk inriktning – närmast en förlängning av den budget som riksdagen beslutade om för 2018.

Oavsett detta riskerar förslaget, om det blir verklighet, att få allvarliga konsekvenser. Med en så stram budget kommer Myndigheten för yrkeshögskolan knappt att kunna bevilja några utbildningar i januari. Bara 5–10 procent av ansökningarna kan beviljas, vilket innebär att vissa pågående utbildningar inte kan fortsätta och nya inte startas. I förlängningen drabbas näringslivets kompetensförsörjning och matchningen på arbetsmarknaden.

Men framför allt drabbas alla som skulle ha fått möjlighet att vidareutbilda sig inom sitt yrke eller omskola sig till ett nytt. De får nu inte chansen att ta nästa steg i karriären eller växla inriktning i sitt yrkesliv. Det alltmer avgörande livslånga lärandet försvåras.

Yrkeshögskolan är mycket framgångsrik. Statistiken talar sitt tydliga språk. 93 procent av dem som examinerades 2016 hade jobb året efter. Men övergången till arbete går faktiskt fortare än så. Närmare 80 procent har jobb inom en månad. Det innebär alltså att fyra av fem har jobb när de slutar sin utbildning.

En viktig framgångsfaktor är att arbetsgivare som söker medarbetare själva deltar i planeringen av utbildning och är aktiva i genomförandet. Det finns därför redan från början en tydlig koppling till näringslivets behov och avsiktsförklaringar kring medverkan i utbildningens genomförande och rekryteringsbehov

Sveriges ekonomi går fortsatt starkt. Näringslivet och välfärden står inför enorma rekryteringsbehov. Lägg därtill kraven på omställningen av arbetsmarknaden för att möta teknikutvecklingen. Sverige har helt enkelt inte råd att skära bort 11 000 yrkeshögskoleplatser.

Vår uppmaning till riksdagens partier är att söka enighet över blockgränserna för att säkra medel till Yrkeshögskolan. Detta kan ske i utskottsbehandlingen av budgetpropositionen eller i partiernas budgetmotioner.

Och det brådskar. Även om den kommande regeringen fattar beslut om en ändringsbudget finns stor risk att beskedet kommer för sent. En ansökningsomgång fryser sannolikt inne om riksdagen inte lägger partipolitiken åt sidan för att värna Yrkeshögskolans framtid. Det finns en samsyn kring behovet och vikten av expansionen av yrkeshögskolan över blockgränserna. Om inget händer i riksdagen, blir den tidigare beslutade expansionen fördröjd samtidigt som antalet utbildningar och platser minskar.

Frida Andersson, Teknikföretagen
Joel Andersson, Livsmedelsföretagen
Fredrik von Essen,  IT&Telekomföretagen
Greta Hjortzberg, Innovations- och kemiarbetsgivarna (IKEM)
Jesper Hedin, Industriarbetsgivarna
Elin Kebert, Sveriges Byggindustrier
Amanda Rafter Ekenman, Installatörsföretagen
Anders Persson, Svenska Teknik&Designföretagen
Henrik Smedmark, Trä- och möbelföretagen
Fredric Skälstad, Almega Utbildningsföretagen
Peter Thomelius, Visita
Kristine Wiklund, Gröna arbetsgivare