Fel när offentlig sektor konkurrerar ut företag

Politiker och tjänstemän på såväl kommunal som statlig nivå måste inse att den osunda konkurrensen från det offentliga försämrar företagsklimatet i vårt land, skriver företrädare för Svenskt Näringsliv, Almega och IT&Telekomföretagen.

I Sverige finns mängder av kommunala och statliga företag. Gym, statliga tvätterier eller konsultföretag som konkurrerar med det privata näringslivet och som i grunden finansieras med skattemedel. Mer än vart fjärde företag i Sverige möter konkurrens från det offentliga, det vill säga från en aktör till vilken de själva direkt eller indirekt betalar skatt. Just därför finns det sedan 2010 regler i konkurrenslagen som ska förhindra osund konkurrens. Reglerna kallas för KOS, ”konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet”. Ytterst kan Konkurrensverket ta en kommun, landsting eller myndighet som begår överträdelse mot KOS-reglerna till domstol och tvinga dem att ändra sin verksamhet eller inriktning. I några fall har det varit tillräckligt att Konkurrensverket har hört av sig för att få en snedvridning av konkurrensen att upphöra.

Dessa regler är mycket viktiga för företagen och för konkurrenskraften i stort. Men när vi ser resultaten från de snart nio åren med KOS-regler finns det mer att önska. Konkurrensverket har valt att gå vidare med för få ärenden och i de fall ett ärende gått ända till domstolen har processerna tagit alldeles för lång tid. Det ställs dessutom extremt höga krav från domstolen på vilka bevis Konkurrensverket måste lägga fram. Vi måste hitta tillbaka till grundsyftet med lagen, att snabbt lösa en konflikt mellan det offentliga och det privata.

I Hässleholm finns ett typiskt exempel på hur det kan fungera. Hösten 2015 förbjöd Hässleholms kommun privata företag att gräva ned och installera fiber i kommunen. Beslutet blev startskottet för en omfattande domstolsprocess som vi ännu inte sett slutet av. Anledningen till konflikten är att kommunen har beslutat om ett kommunalt monopol för fiberutbyggnad. Inga andra operatörer har givits grävtillstånd eller markavtal. De företag som vill bygga ut fiberinfrastrukturen gavs inget annat alternativ än att klaga hos Konkurrensverket vars diskussion med kommunen inte heller ledde någon vart. Konkurrensverket fattade beslut om att stämma Hässleholms kommun i september 2017. Bredbandsutbyggnaden pågår just nu i hela Sverige. För att slippa fler exempel som det i Hässleholm behövs vägledande avgöranden i domstol. Och de behövs i dag, inte om flera år. Det är därför anmärkningsvärt att det ska dröja ända till januari 2019 innan Patent- och marknadsdomstolen anser sig ha tid att pröva ärendet. Nästan 1,5 år efter att Konkurrensverket stämde kommunen.

Alla kommuner eller regioner gör självklart inte som Hässleholms kommun. Deras agerande sticker ut påtagligt på grund av det uttalade syftet att främja den egna kommunala bredbandsverksamheten genom monopol. Konkurrensverkets prövning är därför mycket viktigt för hela den fortsatta utbyggnaden av bredbandsnät i landet. Om inget görs mot deras agerande finns risk att fler kommuner väljer att gå samma väg, vilket skulle få allvarliga negativa konsekvenser för den fortsatta utbyggnaden av fiber i Sverige och för konkurrensen på hela marknaden.

Politiker och tjänstemän på såväl kommunal som statlig nivå måste inse att den osunda konkurrensen från det offentliga försämrar företagsklimatet i vårt land. Försämringen kan ske på kort sikt, men det är framför allt på längre sikt som de verkliga effekterna blir tydliga och då är det många gånger för sent att agera. Därför behövs en skärpning av KOS-reglerna. Det bör vara en prioriterad fråga för en ny regering som vill utveckla näringslivet i stället för att hämma det.

Caroline af Ugglas, vice vd Svenskt Näringsliv
Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega
David Mothander, förbundsdirektör IT&Telekomföretagen
Stefan Koskinen, förbundsdirektör Almega Tjänsteföretagen