Hoppa till innehåll
Fr v: Ulf Lindberg och Stefan Koskinen Almega, Åsa Ramel Almega Samhallförbundet, Inga-Kari Fryklund Vårdföretagarna, David Mothander IT&Telekomföretagen, Cecilia Malmström EU-kommissionär, Anna-Karin Hatt Almega, Charlott Richardson Medieföretagen, Andreas Åström och Cemille Üstün Almega.

Vad har IT&Telekom­företagen i Bryssel att göra?

I slutet av förra veckan deltog jag i en tvådagars resa till Bryssel med valda delar av Almegas ledningsgrupp i syfte att lyfta fram tjänsteföretagens betydelse och ståndpunkter. Vi träffade svenska parlamentariker, svenska tjänstemän vid kommissionen, Sverige kommissionär Cecilia Malmström, samt representanter från det pågående estniska samt det kommande bulgariska ordförandeskapet. Som alltid är Europas huvudstad en inspiration, och särskilt så i dessa tider när det europeiska samarbetets grundläggande balans står inför förändring. Personligen tog jag främst med mig tre övergripande reflektioner hem.

Min första reflektion är att de 27 europeiska länder som nu förhandlar med britterna om Brexit gör så i samförstånd. Det Europa som tidigare ryktades fragmentiseras framstår nu som mer enat, såväl utåt som i det interna beslutsfattandet, där EU på sistone i flera fall förmått ta sig till beslut i förvånansvärd hastighet. Huruvida detta talar för ett fortsatt enat Europa forcerat av Paris och Berlin, eller ett mindre enat Europa på väg framåt i olika hastigheter, är ännu oklart men många uttrycker hopp för det europeiska samarbetet.

Min andra reflektion rör frihandeln. EU-kommissionen verkar ha god vind mot en rad nya frihandelsavtal, med den uttryckta ambitionen att runt ett nedfryst TTIP skapa en cirkel av likasinnade frihandelsvänner. Samtidigt är det inom EU mer motvind än tidigare på området; idag behöver frihandeln försvaras. Den inre marknaden är nu mer inriktad på skydd och sociala rättigheter än på att riva handelshinder, och värdet av dataflöden som är en central del av denna framtidens handel ses inte på samma sätt av alla länder. Området är dock svårt att omfamna, och det står klart att frihandelns och dataflödenas vänner utan ett starkt London i frontlinjen behöver bli betydligt mer röststarka för att nå fram. Här fick jag också med mig en tydlig beställning på att lyfta fram praktiska exempel på vilka konsekvenserna av hindrade och försvårade dataflöden blir för svenska företag.

Till sist kunde vi konstatera att den sociala pelaren berördes under alla våra möten i Bryssel. Den tilltänkta pelaren för sociala rättigheter som statscheferna inom EU tar ställning till i Göteborg nu till veckan inbegriper bland annat möjligheter på och tillgång till arbetsmarknaden, arbetsvillkor, social trygghet och social integration. Kommissionen ser pelaren som ett led i att motverka sociala utmaningar i de delar av Europa som drabbats hårt av ekonomiska kriser. Tanken är god, men frågan är dock om pelaren är en Pandoras ask för vår del, med risk för övergripande reglering på områden som hittills hanterats inom den svenska modellen det vill säga i överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter?

Det finns alltså en hel del frågetecken på EU-nivå, men något som står helt klart för mig är att alla de frågor som är relevanta för IT&Telekomföretagens medlemsföretag på ett eller annat sätt är kopplade till, och har sitt ursprung i, Bryssel. Lika klart är det att det betyder att vi oundvikligen behöver lägga mer resurser på att ha våra öron och näsor närmare den belgiska mylla i vilken så många beslut med bäring på vår bransch tas. Hur vi rent operativt ska leva upp till den ambitionen, och hur resten av vår verksamhetsplan för 2018 ska se ut arbetar vi som bäst med just nu. Jag ser fram emot att få återkomma om det – och vill som vanligt bjuda in er till att direkt höra av er till mig med tankar om det vi gör och kan göra tillsammans!