Hoppa till innehåll

På fem år har den svenska skivbranschen gått från att hänga på fallrepet med en CD-försäljning i fritt fall till att idag vara världens mest utvecklade musikmarknad. Men nu håller en rättspraxis på att etablera sig där datorer och mobiler riskerar att straffas med 100-tals miljoner i avgift, just för att det går att lagra musik på dem.

Alla vet att skivbranschen kommit på grön kvist för att den tagit till sig ny teknik och lyssnat på konsumenternas önskemål. De vill ha sin musik digitalt, i mobilen samt slippa äga den. Bye, bye kopia med andra ord.

Samtidigt tuffar det svenska upphovsrättsliga systemet på enligt gammal för-digital instruktion.

I rättsfall efter rättsfall har alltfler av de prylar som vi använder för att ta del av dessa nya tjänster på av rätten belagts med en straffavgift. Förr kallades det kassettbandsskatt. Egentligen heter det privatkopieringsersättning (PKE för de närmast sörjande). Vilket väl låter ungefär lika modernt. Men efter att rättighetsorganisationen Copyswede nu mer stämmer företag på avgifter för allt från datorer till spelkonsoler till mobiltelefoner börjar kassettbegreppet kännas missvisande.

Elektronikbranschen pratar nu om en gigabyteskatt. För har din pryl ett lagringsutrymme, då kan du räkna med att Copyswede vill att du ska betala.

För konsumenterna kan den landa på många 100-tals miljoner kronor per år, eller tom miljarder. De prylar som bär de nya lagliga tjänsterna ska skattas för något som endast Copyswede och våra domstolar verkar anse att konsumenterna håller på med.

Vill vi ha en fortsatt stark svensk musikmarknad och en upphovsrätt som respekteras därför att konsumenterna ser och förstår poängen med den? Då är det är hög tid att Sverige följer efter våra nordiska grannar Finland och Norge som ersätter rättighetshavarna för privatkopiering enligt en statsbudgetfinansierad modell.

Det är dags att förpassa kassettbandsskatten till skräphögen och införa den nordiska modellen för kopieringsersättning, även i Sverige.